Kärnkraft, olyckor och kostnader
Det finns tre kärnkraftsolyckor som brukar betraktas som de stora civila kärnkraftsolyckorna med mycket stora ekonomiska konsekvenser: Harrisburgolyckan (1979)*, Tjernobyl (1986)* och Fukushima Daiichi (2011)*.
Olyckans plats ____ Kostnad USD __ Kostnad x inflation USD*
Harrisburg ________ 3,6 md* ______ 16,6 md (4,6 ggr)
Tjernobyl _________ 700 md* ______ 2135 md (3,05 ggr)
Fukushima _________ 150 md* ______ 224 md (1,49 ggr)
Totalt ____________ 853,6 md _____ ≈ 2 376 md
Siffrorna anges i miljarder dollar. I sifforna ingår även samhällskostnader förutom kärnkraftsbolagens direkta kostnader. Kostnader är exempelvis sanering, avveckling, evakuering, ersättningar, sjukvård, produktionsbortfall, jordbruk, förlorade företagsintäkter, fastighetsvärden, livsmedel som kasserats och andra samhällsekonomiska konsekvenser. Det finns ingen exakt totalsumma, framför allt eftersom Tjernobyls långsiktiga kostnader är mycket svåra att beräkna.*
Konsekvenser i andra länder
Kostnaderna stannade inte i de länder där olyckorna inträffade. Tjernobyl gav radioaktivt nedfall över stora delar av Europa och ledde bland annat till kontroller och restriktioner för livsmedel, jordbruk, jakt och fiske i flera länder. Även hushåll och företag som kastade eller inte kunde sälja mat drabbades ekonomiskt. Sådana små och spridda kostnader är ofta dåligt representerade i de stora kostnadsuppskattningarna.
Fukushima hade betydligt mindre radioaktiv påverkan utanför Japan, men fick internationella ekonomiska följder genom importrestriktioner, minskad handel med japanska livsmedel och ändrade handelsvägar. Harrisburg hade mycket begränsade internationella konsekvenser.
Hur mycket kärnkraft har producerats?
Världens kärnkraftsreaktorer har sammanlagt producerat ungefär 80–90 biljoner kWh elektricitet sedan den kommersiella kärnkraftsproduktionen började.** I dag producerar världens kärnkraft omkring 2,6–2,7 biljoner kWh per år.*
Olyckskostnad per kWh
De tre olyckorna har uppskattats till sammanlagt cirka 853,6 md i ursprungliga kostnader. Fördelat över ungefär 80–90 biljoner kWh historiskt producerad kärnkraftsel blir det cirka 0,95–1,07 amerikanska cent/kWh.
Om kostnaderna justeras för inflation till 2026 års penningvärde blir de cirka 2 376 md. Utslaget på 80–90 biljoner kWh motsvarar det cirka 2,64–2,97 amerikanska cent/kWh, eller grovt omkring 25–28 öre/kWh.
Summering
25 öre/kWh är inte en officiell ”olycksavgift” för kärnkraft. Det är en grov beräkning av historiska stora olyckskostnader, inklusive en inflationsjustering, utslagen på all historiskt producerad kärnkraftsel.
Egen frågeställning
Vem ska betala för det? Kanske kan man ha en försäkringsfond som samlar 25 öre per kWh. Kanske en lägre avgift om det inte sker allvarliga incidenter och resten i form av substantiella böter om det slarvas med säkerheten? Kanske borde även denna typ av risker tas med i de ekonomiska beräkningarna för kostnader vid nyproduktion? Kanske görs redan det?
// Johannes Landin - 2026-09-06