Kärnkraft, olyckor och kostnader

Det finns tre kärnkraftsolyckor som brukar betraktas som de stora civila kärnkraftsolyckorna med mycket stora ekonomiska konsekvenser: Harrisburgolyckan (1979)*, Tjernobyl (1986)* och Fukushima Daiichi (2011)*.

Olyckans plats ____ Kostnad USD __ Kostnad x inflation USD*
Harrisburg ________ 3,6 md* ______ 16,6 md (4,6 ggr)
Tjernobyl _________ 700 md* ______ 2135 md (3,05 ggr)
Fukushima _________ 150 md* ______ 224 md (1,49 ggr)
Totalt ____________ 853,6 md _____ ≈ 2 376 md

Siffrorna anges i miljarder dollar. I sifforna ingår även samhällskostnader förutom kärnkraftsbolagens direkta kostnader. Kostnader är exempelvis sanering, avveckling, evakuering, ersättningar, sjukvård, produktionsbortfall, jordbruk, förlorade företagsintäkter, fastighetsvärden, livsmedel som kasserats och andra samhällsekonomiska konsekvenser. Det finns ingen exakt totalsumma, framför allt eftersom Tjernobyls långsiktiga kostnader är mycket svåra att beräkna.*

Alla kostnader uppkom inte direkt 1986 så inflationen är inte 3,05 på alla kostnader. Kostnaderna är beräknade fram till 2016 men slutade inte 2016 utan fler kostnader tillkommer. Jag låter dessa två saker ta ut varandra vilket är en mycket grov approximation, men se det som en fingervisning.

Konsekvenser i andra länder

Tjernobyl gav radioaktivt nedfall över stora delar av Europa och ledde bland annat till kontroller och restriktioner för livsmedel, jordbruk, jakt och fiske i flera länder. Även hushåll och företag som kastade eller inte kunde sälja mat drabbades ekonomiskt. Sådana små och spridda kostnader är ofta dåligt representerade i de stora kostnadsuppskattningarna. 700 md är fram till 2016 och fördelade över många år från 1986.

Fukushima hade betydligt mindre radioaktiv påverkan utanför Japan, men fick internationella ekonomiska följder genom importrestriktioner, minskad handel med japanska livsmedel och ändrade handelsvägar. Harrisburg hade mycket begränsade internationella konsekvenser.

Hur mycket kärnkraft har producerats?

Världens kärnkraftsreaktorer har sammanlagt producerat ungefär 110 biljoner biljoner kWh elektricitet sedan den kommersiella kärnkraftsproduktionen började.** 2025 producerade världens kärnkraft omkring 2,7 biljoner kWh per år.*

Olyckskostnad per kWh

De tre olyckorna har uppskattats här till sammanlagt cirka 853,6 md i ursprungliga kostnader. Fördelat över ungefär 110 biljoner kWh historiskt producerad kärnkraftsel blir det cirka 0,78 amerikanska cent/kWh.

Om kostnaderna justeras för inflation till 2026 års penningvärde blir de cirka 2 376 md. Utslaget på 110 biljoner kWh motsvarar det cirka 2,16 amerikanska cent/kWh, eller grovt omkring 23 öre/kWh.

Summering

23 öre/kWh är inte en officiell ”olycksavgift” för kärnkraft. Det är en grov beräkning av historiska stora olyckskostnader, inklusive en inflationsjustering, utslagen på all historiskt producerad kärnkraftsel.

Egen frågeställning

Vem ska betala för det? Kanske kan man ha en försäkringsfond som samlar 23 öre per kWh. Kanske en lägre avgift om det inte sker allvarliga incidenter och resten i form av substantiella böter om det slarvas med säkerheten? Kanske borde även denna typ av risker tas med i de ekonomiska beräkningarna för kostnader vid nyproduktion? Kanske görs redan det?

// Johannes Landin - 2026-09-06

Mest för att det är roligt:

*Redigering 2026-09-24: Tidigare angavs 80–90 biljoner kWh baserat på ett tidigare årtal, men fram till 1 jan 2026 blir det knappt 110 biljoner kWh. Beräkningarna har gjorts om.