Detta är en krönika, vilket innebär att skribentens åsikter och antaganden till stor del kan bygga på egna tankar och inte nödvändigtvis behöver vara väl underbyggda.
Filosofi: Enfald
Enkelspårighet – att man bara ser den egna sidan av en fråga, har svårt att förstå andra perspektiv och uppfattar den egna slutsatsen som självklar.
När två personer inte förstår varandra och argumenterar för motsatta ståndpunkter istället för att intressera sig för hur den andre tänker, då kan det finnas anledning att anta att båda är enfaldiga. Eller så kan det bero på något annat. Men det får mig att fundera på två saker:
1. Varför väljer man att hävda den ena sidans rätt?
2. Varför kan man inte förstå andra sidans argument?
1. Att välja att vara ensidig
Varför väljer man att hävda den ena sidans rätt? Här följer några möjliga förklaringar.
Egocentrism – självfokus
Egocentrism innebär att man betonar sina egna behov, bekymmer och resultat framför andras.
Man utgår då främst från vad som rör eller gynnar en själv. Fokus ligger på de egna intressena snarare än på hur de påverkar andra. Detta kan innebära att det egna perspektivet och de egna intressena ges större vikt än andras. APA, -2018
Det kan även handla om den egna gruppens behov och resultat framför andra gruppers.
Motiverat tänkande (motivated reasoning)
Man accepterar eller söker argument som stöder det man redan vill ska vara sant.
Motiverat tänkande innebär att våra önskningar och mål kan påverka hur vi bearbetar information. Man kan använda tillgänglig information för att komma fram till en önskad slutsats, så länge slutsatsen fortfarande kan framstå som rimlig. Ju starkare önskan om en viss slutsats är, desto mer kan den påverka vilka argument och vilken information man uppmärksammar och hur man bedömer dem. Kunda, 1990
Självintressebias
Man bedömer frågor på ett sätt som gynnar en själv.
Självintressebias innebär att man tenderar att tolka orsaker och resultat på ett sätt som gynnar en själv. Man kan till exempel tillskriva sina framgångar den egna förmågan, men förklara motgångar med yttre omständigheter. Den egna vinningen kan därmed påverka hur man tolkar och förklarar en situation. Miller & Ross, 1975
Moralisk partikularism
Moraliska principer tillämpas olika beroende på vem som berörs.
Moralisk partikularism innebär att moraliska bedömningar inte alltid kan avgöras genom fasta, generella moraliska principer. Samma egenskap eller handling kan därför ha olika moralisk betydelse beroende på situationen och omständigheterna. Det innebär att vad som är rätt eller fel bedöms utifrån det enskilda fallet snarare än genom att alltid följa samma allmänna regel. Stanford Encyclopedia of Philosophy, 2023
Ideologisk rationalisering
En önskad slutsats kommer först och argumentationen konstrueras efteråt.
Ideologisk rationalisering innebär att politiska och ideologiska övertygelser kan påverkas av underliggande behov och motivationer. Människor kan därför bearbeta och tolka information på sätt som gör deras befintliga uppfattningar mer begripliga och försvarbara. Ideologiska föreställningar kan på så sätt fungera som förklaringar och rättfärdiganden av redan existerande attityder och övertygelser. Jost, Glaser, Kruglanski & Sulloway, 2003
2. Att inte förstå att man är ensidig
2. Varför kan man inte förstå andra sidans argument, utan bara sina egna?
Egocentrism – perspektivtagande
Det egna perspektivet blir utgångspunkt för vad som är sant eller rimligt.
Egocentrism i perspektivtagande innebär att man har svårt att se en situation från någon annans perspektiv. Man kan då tro att andra ser saker på samma sätt som man själv gör. Man kan också anta att andra får samma tankar, känslor och reaktioner som man själv skulle få. APA, -2018 Surtees & Apperly, 2012 Epley, Morewedge & Keysar, 2004
Dunning–Kruger-effekten
En person med låg kunskap inom ett område kan ha svårt att upptäcka sina egna kunskapsluckor, eftersom personen saknar kunskapen som krävs för att bedöma vad man inte kan.
Personen kan därför uppleva sina egna slutsatser som självklara och uppfatta motsatta slutsatser som uppenbart felaktiga, trots att det egentligen är den egna förståelsen som är bristfällig. I det här resonemanget är det alltså den som tycker sig ha ett självklart svar som är den som inte förstår. Kruger & Dunning, 1999 Dunning, 2011 -Wikipedia-
Kognitiv bias
Händelser och observationer tolkas utifrån förutfattade föreställningar...
Kognitiv bias är ett psykologiskt mönster där människans subjektiva bild av omvärlden avviker från verkligheten genom att händelser och observationer tolkas utifrån förutfattade föreställningar, vilket kan leda till förvrängd verklighetsuppfattning, ologiska tolkningar och irrationellt beteende. Lord, Ross & Lepper, 1979 Mercier & Sperber, 2011 -Wikipedia-
Cirkelresonemang
Bland annat en kognitiv bias kan göra att man tolkar observationer utifrån en redan etablerad föreställning och sedan använder dessa tolkningar som bekräftelse för samma föreställning. Det skapar en cirkulär argumentation: Förutfattad föreställning → selektiv tolkning av observationer → observationerna uppfattas som bekräftelse → Förstärkt förutfattad föreställning. Fallacies, 2023 -Wikipedia-
Kognitiv dissonans
Ett psykologiskt obehag.
Kognitiv dissonans uppstår när två eller flera av ens föreställningar, tankar eller handlingar är oförenliga med varandra. Denna oförenlighet skapar ett psykologiskt obehag som motiverar personen att försöka minska dissonansen. Hur stark dissonansen blir beror bland annat på hur betydelsefulla de motstridiga föreställningarna är. Festinger, 1957
Kognitiv dissonans kan bidra till att man inte upptäcker eller erkänner sin egen ensidighet, eftersom insikten ”jag kan ha fel” kan stå i konflikt med den egna uppfattningen. För att minska obehaget kan man därför avfärda motsägande information, omtolka den eller söka argument som stärker den egna ståndpunkten. Harmon-Jones & Harmon-Jones, 2023 Harmon-Jones & Mills, 2019 Minson & Dorison, 2022
Kognitiv dissonans kan utgöra ett hinder i psykoterapi när terapeutiska insikter står i konflikt med personens befintliga övertygelser eller självbild. Det psykologiska obehaget kan då bidra till att personen försvarar sina tidigare uppfattningar i stället för att ompröva dem. Draycott & Dabbs, 1998 Newman, 2002 Kirmayer, 1990
// Johannes Landin - 2026-08-31
// Uppdaterad - 2026-09-25