Detta är en krönika, vilket innebär att skribentens åsikter och antaganden till stor del kan bygga på egna tankar och inte nödvändigtvis behöver vara väl underbyggda.
Historia: Fenomenet med "den starke mannen"
Hitler lovade det tyska folket makt över andra folk. Därigenom tog han makten över det tyska folket.
Anhängaren som i sin girighet vill ha mer makt röstar på den starke mannen, men det ger främst mer makt till den starke mannen.
Jag tänkte en morgon att människor kanske supportar en stark ledare för att de är giriga? För att själva få mer makt använder de i så fall den starke mannen som hävstång eller murbräcka. De hoppas kanske att de ska få hans stöd tillbaka, för de är ju hans supportrar. De kanske ser det ungefär som samspelet mellan ett fotbollslag och klubbens medlemmar/supportrar, där båda kämpar för varandra med samma mål.
Men "den starke mannen" som med hårda nypor lovar förändring eller stabilitet är per definition en person som driver igenom sin vilja med alla medel. Denne är inte stark för deras skull utan för sin egen. Genom att måla upp ett hot mot folket och visa på sig själv som den självklara lösningen, den som är mäktig nog att avvärja hotet, får den starke ännu mer makt. Och det är ju precis vad den starke ville uppnå hela tiden - målet är därmed redan uppnått och inga löften till anhängarna behöver egentligen infrias.
Finns det några exempel på detta då?
Genom historien har politiker eller grupper av människor agerat ungefär så som jag beskrivit ovan. Lenin och bolsjevikerna tog makten och när de fått den behöll de den (partiet). Samma sak med de flesta kommunistiska stater där man, för att genomdriva förändringar, sett till att först ha kontroll över makten. Sedan, om förändringarna inte blev som man tänkt, så har man behållit makten i alla fall.
Efter Sovjets sönderfall tog Putin gradvis makten med stöd från delar av den politiska och ekonomiska eliten. Löften om stabilitet blev med tiden villkorade med stöd till Putin, både från delar av oligarkin och från folket. Istället för att makthavaren måste hålla folket på gott humör blir det tvärtom: folket måste hålla sig på god fot med makthavaren. Därmed är vi tillbaka till att "därigenom tog han makten över ... folket".
Napoleon Bonaparte*, Mussolini*, Stalin*, Augusto Pinochet*, Ferdinand Marcos*, Recep Tayyip Erdoğan* och Julius Caesar* är några andra exempel.
Jehu (i uttrycket "fara fram som ett jehu")* är ett exempel på en person som är snabb att ta makten till sig själv, men när det väl är gjort har man inte lika bråttom.
Ordspråk
”Mycket vill ha mer.”
”Var och en är sig själv närmast.”
”Man måste se om sitt hus.”
”Den enes död, den andres bröd.”
”Sin egen lyckas smed.”
”Blod är tjockare än vatten.”
Men allt tar slut
”Den som lever med svärd får dö med svärd.”
”Högmod går före fall.”
”Den som gräver en grop åt andra faller själv däri.”
”Vad man sår får man skörda.”
”Efter regn kommer solsken.”
”Allting har en ända, men korven har två”
// Johannes Landin, 31 augusti 2026 - redigerad 6 sep 2026